Pafagelns-Langtan

Påfågelns längtan

Påfågeln vilar i en gammal ekklyka av sorg och längtan på Djurgården, medan finsnickaren Fredrik Sabel slipar alrot, björk och ebenholts i sin verkstad på Rådmansgatan. Tine Hestrup på Odense, som tar emot stadens ledande män i sin säng, skriver ner sina minnen och uppdrag åt Fredrik Sabel att läsa som älskare till den skygga och mycket förmögna änkan Agnes Blad, dotter till en skånsk skräddare.

Köp på Bokbörsen

Kategori:

Produktbeskrivning

Mer om boken

Påfågeln vilar i en gammal ekklyka av sorg och längtan på Djurgården, medan finsnickaren Fredrik Sabel slipar alrot, björk och ebenholts i sin verkstad på Rådmansgatan. Tine Hestrup på Odense, som tar emot stadens ledande män i sin säng, skriver ner sina minnen och uppdrag åt Fredrik Sabel att läsa som älskare till den skygga och mycket förmögna änkan Agnes Blad, dotter till en skånsk skräddare.

Dvärgen Valentin Bager liknar en eldsländare där han ligger i sjuksalen och väntar på att klinikchefen Ulla Ringblom skall klippa och raka honom. Han älskar henne. Tre av hans vänner dör efter det att de behandlats med tillväxtshormon, men Valentin överlever. Denna händelse inträffade i Sveriga i början av 1980-tal.

Recensioner

Ingen i hans generation skriver en vackrare prosa. Som en väghyvel dånar han genom den anspråkslösa modden av beskedligt språkpyssel.
Jan Söderqvist – Påfågelns längtan (Jan Söderqvist, Kulturnytt i radion)

Utdrag från boken

Dvärgen döper jättarna och sprider sig i tiden. 

När dvärgen Valentin Bager låg i sängen på natten, tog han mått på världen och förvandlades till en eldsländare av yamanastammen som bar sina hemligheter från en otillgänglig bergsgrotta, och emellanåt släppte han ljuden av skallerorm, buffel och mycket milt slingan av fågelpenna mot agavepapper i skenet av vaklampan i sjuksalen, genom väggar och tak till de sömnlösa våningarna som blev syskon till drömmar och syner i feberkroppen: Var finns vännerna och de älskade i stockhus, jordkulor, tegelkärl och löften av sävmattor surrade i bamburör.

Det svarta håret korsade sina ändar och vilade mot kudden och linnet på axlar och hals. Skäggborsten täckte mer än halva ansiktet, och världen mätte en meter och tjugoåtta centimeter från den utslagna skalplocken till fotvalven. 

Nu var det nära att försona sig med sina mått och innan han frågade efter de andra dvärgarna, förberedde läkarna en nödlögn och enades om ett uppskov med sanningen.